Det är en fråga som inte helt enkelt låter sig besvaras. Begreppet musik innefattar en myriad olika forskningsområden och omsätter dagligen en miljardindustri. Många människor förknippar ordet musik med toner, rytmer, noter och instrument av olika slag som ofta ackompanjeras med någon form av sång. Detta allmänna med ändå specifika ämne betyder dessutom olika saker för olika människor beroende på vad man associerar det med. Detta svårdefinierade begrepp har dessutom gett upphov till ett flertal olika genrer med olika förgreningar och underavdelningar som influerar oss människor dagligen. Musik finns överallt runt omkring oss och musik påverkar oss på olika sätt. Alla har någon gång rörts till tårar av en stämningsfull låt eller stått i kö för att lyssna på favoritbandets konsert. Den vanligaste förklaringen till ämnet är att musik är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framförallt i följder av ljud och toner med hjälp av särskilda instrument eller den mänskliga rösten.
Rent vetenskapligt kan musik beskrivas som ljudvågor med olika frekvens som uppfattas av de medicinska delarna av de mänskliga öronen. Musik i egentlig mening uppstår först när dessa olika ljud formas till melodier som berör och påverkar oss människor på olika sätt. Det finns en mängd olika institutioner inom samlingsbegreppet musikvetenskap som ägnar sig åt att forska kring ämnet musik som till exempel musikpsykologi, musiksociologi, musikteori, musikhistoria, musikarkeologi och musiketnologi.
Musikteorin sysslar mest med de instrumentella delarna av ämnet musik som skalor, rytmer, noter, melodier, takt och intervaller. Musikpsykologin i sin tur studerar just hur lyssnaren upplever musiken och hur den påverkar oss psykologiskt. Musiksociologin intresserar sig för sociala och ekonomiska aspekter av begreppet musik. Den som läser musikhistoria ägnar sig åt musikens historiska utveckling och indelning i perioder som till exempel renässans och barock. Musiketnologin fokuserar på att vetenskapligt samla in och analysera folkmusik medan musikarkeologin ägnar sig åt att beskriva och rekonstruera historisk musik.
Musik kan också beskrivas som en konstform som ofta är nära besläktad med poesin. Att skriva lyrik med versmått kräver både rytm och harmoni. Musiker kan också uttrycka sig via sin musik och kommunicera förnimmelser och stämningar både via musikstyckets utformning och via sångtexten. Filmmusik väcker också känslor på olika sätt. Vem blir inte berörd av den spännande och samtidigt skrämmande musiken i till exempel en skräckfilm? Musik används också för att beskriva olika karaktärer och deras upplevelser samt för att förstärka situationer och miljöer i dataspel. Ett annat flitigt användningsområde för musiken är bland annat inom reklambranschen där käcka slogans gärna kombineras med en unik och igenkännbar melodi.
Att musik är ett mångfacetterat begrepp är det få som ifrågasätter och så måste det nog också vara när inte ens vetenskapen förmår ringa in och enas om dess exakta betydelse. De allra flesta är dock rörande överens om att musik inte bara är en stämningshöjare utan att livet faktiskt blir både roligare och rikare med mängder av musik.
